Ny frisyr = förändring = NEJ!

Den nya frisyren var det tänkt att representera en förändring! Det har blivit höst och nu när sommaren är över blir vardagen lite mer rutinartad! Vilket jag i och för sig gillar! Tiden jag får när barnen är på dagis och mannen på jobbet innebär att alla de där tankarna som snurrar i huvudet äntligen kan försökas att redas ut och konkretiseras/möjliggöras! För tankar finns det alltid gott om hos mig - men av feedback inte lika mycket! Dock kom ett gyllene tillfälle i förra veckan (tackar ödmjukast för detta) då jag hade möjligheten att prata/diskutera/brainstorma med en klok man. Och han sa till mig; "skriv ner dina tankar och funderingar så slipper du i alla fall älta det i ditt huvud" - bara det är befriande"! Och jag vet att han har rätt, så "here I go agin"!

Under helgen har jag funderat en hel del på livet och dess betydelse! Var på begravning i fredags då min gammelmormor gick bort för två veckor sedan. 88 år gammal! Inget oväntat och antagligen en befrielse för henne! Må hon äntligen vila i frid med sin man som hon saknade.

Det slog mig att inget är så starkt förknippat och relevant med minimalism som just döden! För när man väl sitter där på begravningsceremonin så inser man hur fruktansvärt orelevant prylar och utseende/image är, dvs det som hela konsumtions- och förväntningssamhället är uppbyggd på! För vem bryr sig då om vad man ägt och hur man såg ut under tiden man levde!? Och framför allt hur mycket pengar man la på detta! Helt ointressant! För saknaden och betydelsen ligger ju aldrig i antal prylar man ägde eller huruvida man såg ut under tiden man levde! Saknaden ligger ju alltid i de minnen man har av man gjorde tillsammans! Ja, saknaden ligger i de minnen man har av vad man gjorde tillsammans...

En av mina favoritartister; Kapten Röd sjunger i låten "Trasig": ... "när priset går upp kommer själen gå ner"... Och jag har funderat så mycket på just den raden! Ju mer pengar man lägger på att "fixa" sitt yttre (läs: förändra för att passa in) - ju längre kommer man faktiskt ifrån sitt inre! För mindre tid och energi kan man lägga på den inre resan och utvecklingen!

Med den insikten inser jag nu att en ny frisyr kanske inte innebära en förändring av mig själv eller en förändring av hur andra ska se mig (= bry sig om mig och tycka om mig) . Det är antagligen bara blott ett försök att skapa en (falsk) identitet, som av någon anledning blivit så viktig i vårt samhälle! Jag funderar ibland på varför det då är så att trots att man vet att de människor som verkar mest konfidenta oftast är de som känner sig mest osäkra, fortsätter man gång på gång att lura oss själva i att framgång och lycka sitter i utseende och image, i prylar och pengar! Jag har inget bra svar på den frågan! Men:

Kaptenen (Röd så klart) sjunger vidare i "Pantad och Såld" och konstaterar (och jag citerar för jag skulle inte kunna uttrycka det bättre själv):

Vissa offrar allting för ett par dagar på löpet!
Tror att kändisskapet ger dom lyckan på köpet!
Men när lamporna har slocknat karusellen dragit över
står dom utan själ som nåt spöke!

Men är du fri när du har fickan full av skuldsedlar?
Är du fri eller slav under guldkedjan?
Du är inte fri, det är så systemet fungerar!
Se hur vi faller nu när bubblan blir punkterad!

Jag tror att den överdrivna och det påhittade behovet av konsumtionen och ytlighet ligger i en TOMHET som i sin tur ligger i att vi inte har något att hålla fast vid. Vi behöver någon mening med livet. Men var denna kan finnas, det är det som är den stora frågan... Och kanske meningen med livet!?

Miss M