onsdag 28 april 2010

Fartblind!

Förra veckan låg hela familjen sjuk i omgångar. Det är egentligen inte förrän idag som energin har återfunnit sig hos mig. Och TACK gode "någon" för det! Det finns nästan inget mer frustrerande än att vänta på våren. Särskilt efter en sådan här extrem (men härligt snöig) vinter. Väntan på att temperaturen ska stiga över 15C och slippa dubbla lager kläder kan man nästan döda för så här i slutet av april... Men, men - erfarenheter säger att våren (och sommaren) kommer. Det är bara att stå ut liiiite till... Och visst är den på väg. Just nu lyser solen och det ser riktigt varm ut så här från fönstret... Dags att öppna och släppa in lite syre!

Det sägs ju att man "måste komma ner till botten för att komma upp igen" och jag kan intyga att det alltid är så för mig. Tråkigt men sant. OCH lärorikt. Jag har nyligen kommit upp från ett djupdyk och frågan är nu: Vad göra jag med den nyfunna kunskapen och insikten? I mitt fall handlar de stora frågorna om hastighet, tempo och fördelning av energi;

Hur kan jag anpassa mig till samhällets tempo när jag ganska tydligt nu inser att jag inte vill vara en del av den snabba och ohållbara utvecklingen som sker? Hur ska jag veta vilken hastighet ska jag sätta på "min egen skylt"? När ska jag växla upp? När ska jag växla ner? Och när ska jag stiga av, sitta kvar eller bara rulla lite bakåt?

Min hjärna svarar snabbt med gammal vana - kör på i 130 som vanligt - hela tiden, se inte bakåt - bara framåt! Min kropp skriker "bromsa - lekande barn i närheten"... Det är oundvikligt: Krock! Allt blir stilla... Vart är jag? Vem har jag krockat med? Svaret är ganska tydligt: MIG SJÄLV! Och här befinner jag mig nu... Stillastående, i läge att välja växel!

Förvirring är total och frågorna och tankarna blir bara fler och fler... Kanske är det dags att helt enkelt välja bort "automobilen"! Att bara resa sig upp och gå i sin egen takt! Om jag bara kunde förlita mig mer på min egen kropp och min egen kapacitet, så kanske målet inte är så långt borta som jag tror... Hmm...

Den inre resan fortsätter!

// Miss M

söndag 18 april 2010

Tjänstebanken!

I mitt sökande efter en mer minimalistisk livsstil kan jag inte låta bli att fundera mer på det här med "Tjänstebanken" som jag läste om i Paulo Coelhos "Zairen"... Det finns en stor poäng med hela konceptet och det väcker mitt intresse väldigt starkt! Det måste finns fler som gjort försök på det här, men någon som lyckats? Vet inte... Måste googla runt och kolla upp det lite närmare, för om det finns något liknande är jag inte sen att hoppa på... Eller utveckla vidare! Kanske i mindre skala och inte bara gällande tjänster - kanske även produkter!

Tjänstebanken enlig Coelho:
I alla relationer gör man insättningar, man investerar i relationen. Det kan vara känslor, tillit, förtroende etc. Värdet finns kvar i banken. Om man sedan vill göra ett "uttag" ber man om en tjänst, och blir man nekad tjänsten så kan värdet minska om inte det råder en jämn fördelning mellan utförda och nekade "uttag". Upprepas detta så slutar man göra insättningar och väljer då helt enkelt en annan bank. Värdet som är kvar betyder ingenting, om man ändå inte har möjlighet att ta ut det... Då förtvinar värdet tills det till slut kanske är noll. Det är viktigt att bygga upp ett ordentligt kontaktnät i tjänstbanken.

Alla sorters relationer handlar om ett givande och tagande om den ska fortsätta leva!

Miss M

onsdag 14 april 2010

Inspiration av andra!

Ja, nu har det gått ett par dagar sen jag öppnade min butik och jag sitter och försöker marknadsföra så gott jag kan! Hitta "gratis" annonsering på olika hemsidor, samt jämföra priser på annonser... Och det tar tid..., hjälp! Särskilt eftersom jag hela tiden fastnar och blir inspirerad av alla andra "gröna" sidor!!! Det finns så himla mycket bra shoppar och information om eko, reko och 2nd hand att jag bara inte kan förstå hur folk fortsätter att handla sina vanliga, tråkigt och giftiga produkter...!? För det finns verkligen MYCKET att välja på idag, något annat kan inte påstås! Jag kan bara hoppas nu att VI TILLSAMMANS, alla "gröna och sköna" alternativ, kan nå ut med vårt budskap till den bredare massan. Men hur? Utan pekpinnar och med en självklar men avslappnad attityd till livet! Jag tror att bästa sättet att få folk att "lyssna och förstå" är att leva som man lär och visa att även små förändringar gör stor skillnad. Och att försöka inspirera istället för att fördöma...

Vad tror/tycker ni? Vilket är det bästa sättet att få folk på "grönare" tankar!?

Miss M

fredag 9 april 2010

Välkommen in i butiken!

Nu är den äntligen öppen; Zoolidare - Passion for People and Planet ! Om än inte riktigt "färdig-layoutad" men förhoppningsvis funktionsduglig och "shopvänlig"! Välkommen in och ta en titt - www.zoolidare.com!

Här (på Miss Minimalistic) kommer jag i fortsättningen att blogga om mig själv - människan, kvinnan, dottern, mamman, sambon, företagaren, minimalisten, idealisten, perfektionisten, "eko-listen" (ja, jag älskar att hitta på egna ord), drömmaren... och mina tankar om en mer hållbar livsstil och en harmoniskt vardag. Inte för att jag kan påstå att jag lever så nu - tvärtom kämpar jag varje dag med småbarn, trötthet, "dålig ekonomi" och ett nystartat företag som i skrivande stund bara har fått in en beställning...!

Ja, ja... det är som det är och jag är glad för det! Äntligen får jag förverkliga min dröm om ett eget företag och har kanske på ett sätt kommit ett steg närmare önskan om ett mer oberoende liv!

Vi ses snart igen!
Kram Miss M